10 augusti 2014

Hem från Julibacken







Idag packade vi ner den långa sommarens ljuva ledighet i jättelika väskor för att bege oss in till stan igen. Med många minnen och en smula nöjdindex i själen över att övervåningen på Julibacken är nästintill klar samt med en ringa känsla av att än finns det sommar till övers. Även om den blir en gnutta annorlunda än vad vi vant oss vid. 

Men den finns kvar. Ett litet tag till. Sommaren.

Kram Jes ♥

9 augusti 2014

Från ön



Ser ni? Just här börjar våra dagar på Käringön. Med en vackert sliten, lite vresig trätrapp lutandes emot en uråldrig klippkant. Och med ett morgondopp från en vindpinad trampolin. Långt ut i Västerhavet, där vattnet är som trollslag mot nyvakna porer och ljummen hud.


































Och här någonstans slutar den. Dagen. Men vi gör ju mycket annat också. Dessemellan.





















































Vi hoppar runt på klippor, vilar oss till ro och hör måsarna från skorstenars höjd. Ni har ju sett bilderna förr och kanske tröttnat? Men det är något med den där ön som tar andan ur oss. Varje gång. Och det är väl just därför vi återkommer. År efter år. För att barnen ska få uppleva ett stycke magi i dess enklaste form och för att vi har lärt känna världens raraste värdpar, som omfamnar och välkomnar.

 Och det känns nästan som att komma hem.

Kram Jes ♥

3 augusti 2014

Dagarna som går















På Julibacken sitter jag i radioskugga. Ibland fungerar uppkoppling och åtkomst av ett nätverk. Ibland inte. Så jag försvinner då och då, men är tillbaka snart igen.

Vi har kört stora lass med möbler och grejor och börjar så smått komma i ordning på den gamla råvinden. Mycket kvar så klart. Detaljer och lull-lull. Det roliga ni vet. Men vi är på plats och just nu är just det, det enda viktiga. Att vakna av sirliga strålar av en mild och morgonpigg sol. Att se det fina i det enkla och att somna till en tystnad endast ledsagad av syrsornas stilla sång. Det är fint. Och lugnt. Stilla. Och vårt. Bara vårt.

Jag har målat i en evighet men nu är det roligheterna kvar. Kuddarna och småsakerna. Piffet och puffet. Ja det där fixandet som engagerar. Men vi skyndar långsamt. Tar vad vi har. Gör ett skrivbord av en ladugårdsdörr. Fixar en ljusstake av en tegelpanna. Målar en ram och behåller den tom. 

Sedan schamponerar vi oss vid bryggkanten för att vi inte har något badrum än och pratar om gamla fönster och nya fiskedrag. Barnen fångar skrattandes några abborrar att skicka tillbaka till havet efter noggrant studerande i hinkens fälla. Vi samlar snäckor och ser en säl ute till havs. Just sånt gör vi nu. Och badar ännu mer, försöker hopplöst ta fast allt för snabba gräshoppor och tittar på vackra trollsländor som sveper in över hallonbuskarna. Busar med det bästa vi har eller läser sagor för desamma - om cirkusar, skepp och detektiver. 

Allt sånt gör vi. I denna ljuva sommartid. De bästa dagarna. Dagarna som går.

Kram Jes ♥





27 juli 2014

Långsamt



 

Vi donar och fixar på torpet. Vårt lilla Julibacken som växer fram. Långsamt. Men långsamt leder också någonstans. Rakt in i hjärtat. 

Just när jag smyger upp på loftet, ser kvällssolens skuggspel på de nymålade väggarna, bäddar med rena äppeldoftande lakan i barnens sängar och sedan sätter mig mitt på det uråldriga golvet så kommer det över mig. Ett uns av sinnesro. En liten bit av harmoni.

Vi har det bra här. I all sin enkelhet.

Kram Jes ♥

Just det! Någon undrade om Instagram. Där heter jag vitavillavilajes. ♥

22 juli 2014

Pensla igen


Efter att kärleken och världens bästa kompisar (vi har verkligen det! Miljoner med tack bästa fina "snickarkillar" ♥) har tagit sig an nedervåningen på Julibacken under ett dygn nu, är det snart dags för mig att hoppa i målarklänningen och lägga sista lagret vit färg i sovrummet. Jag packar korgen med kanelbullar, kaffe och mineralvatten. Och snart får jag greppa penseln igen. Hurra!

Kram Jes ♥

21 juli 2014

Målning torp





Om ni bara visste hur det känns att få ta de första penseldragen på ovanvåningen av Julibacken. Magiskt. 

Och där tuffar vi på nu. Trä ska få färg. Igen och igen och igen. Än har jag bara lagt slipgrunden. Sista strykningen är linoljefärg. Den oslagbara och vackra. 

Det går framåt. Sakta. Och efterlängtat. Så otroligt efterlängtat.

Med vitfärg precis överallt kastar vi oss sedan i ett saltstänkt natthav där himlen är purpurfärgad och där trötta fötter vilar lugnt på en vindpinad brygga. Där andetagen är djupa och sinnet fylls av ro.


Kram Jes ♥

16 juli 2014

Kulör knop


Nu är skåpet färdigmålat. I kulör knop. En obeskrivligt vacker grå nyans om ni frågar mig. Så här såg skåpet ut innan. Kan knappt vänta tills jag får bära in det i huset, men det dröjer en smula till. Nu dags att slipa golv igen och börja kvistlacka råsponten. Det tar sig. Om än sakteligen.

Och ni! Viktigt.Tack för att ni kikar in här och lämnar lite spår, det betyder allt. Fina ni.

Kram Jes ♥

14 juli 2014

Lite inspo för ett kärt torp




1. Fiskplansch, finns här
2. Stallykta, Jula
3. Temugg, finns här
4. Korgar från Mokkasin
5. Kudde från Balders Hage
6. Samma här
7.Kudde finns här
8. Lampa finns här
9. Vas från Ikea
10. Askar från Mokkasin
11. Finns på Indiska
12. Fårskinn från Ikea


Ja, så här kan jag sitta och plocka med detaljer, inredning, textilier och vackra saker. För någonstans i allt slipdamm och allsköns röra så finns där ett ljus i tunneln att det går sakta framåt med Julibacken. Och det är ju det här som är det fantastiska. Att först få bygga upp ett hus. Och sedan göra ett hem. Med en själ, mycket kärlek och lite skorpsmulor.

Kram Jes ♥

13 juli 2014

Som hittat




När vi köpte vårt Julibacken, ett torp, en lada och ett tillhörande båthus, så var det inklusive allt som fanns däri. Skrot och skräp.Take it or leave it liksom. Men om ni visste vilken skattkista där är, att gå och skrota i ladans vrår på jakt efter fynd från flydda tider, då den lilla gården var ung. Nu har vi hittat de allra sötaste små barnsängar i trä. En stor, och en mindre som går att rulla under alldeles förträffligt fiffigt. Så nu är de rengjorda ordentligt, målade och väntar bara på nya små madrasser, fluffiga täcken och svala lakan. Och förstås på två små solvarma busungar som lekt vid havets kant en hel sommardag. Det finns en verklig obebodd längtan i allt det där. Som känns ända ner i tårna.

Kram Jes ♥

12 juli 2014

Måla skåp







Jag gillar det här med att måla. Har alltid gjort. Nu är det mycket måleri den närmsta tiden i agendan på Julibacken. Övervåningen börjar bli helt klar så snart ska vi gå loss med linoljefärgen och däremellan varvar jag små möbelprojekt. (Hittade de allra ljuvligaste sängar till barnen på den gamla höskullen i vår lada - ska visa er en annan dag!). Detta är i alla fall ett gammalt ekskåp som stått och skämts i ett hörn i garaget länge. Nu ska det få nytt liv med en gudomligt vacker kulör som heter knop. Bara namnet ger förnimmelse om havsstänk, skärgård, klippor och små stugor i blommande ängsmark, strax intill grusvägars rasslande vid sidan av höga alléer av avenbok och björk. Har bara grundmålat än, men färgen kommer bli så fin tror jag.

Knop. Vackert va? 

Kram Jes ♥

JESSICA FOTOGRAF ©

JESSICA FOTOGRAF ©
PORTFOLIO